Osteopatisk behandling är en vårdform som syftar till att förbättra kroppens funktion och välmående genom manuella tekniker. Behandlingen tar ett helhetsperspektiv och fokuserar på att förbättra samspelet mellan muskler, leder, bindväv och nervsystem för att stödja kroppens egen läkning. Osteopaten använder händerna för att utföra tekniker som manipulation av leder, stretchning och behandling av mjukvävnader. Varje behandling är individanpassad och bygger på en noggrann undersökning och diagnostik för att säkerställa att både symtom och grundorsaken till problemen adresseras. Vanliga besvär som kan behandlas inkluderar rygg- och nacksmärta, huvudvärk, idrottsskador, axelbesvär och stressrelaterade problem. Osteopatisk behandling är en säker metod för att förbättra rörlighet, lindra smärta och stärka kroppens hälsa.
Vad är Osteopati
Osteopati är den ursprungliga formen av manuell terapi. Manuell innebär att händerna är behandlarens främsta redskap för att diagnosticera och behandla och terapi betyder behandling av skada eller sjukdom.
En Osteopat strävar efter att skapa en helhetssyn över sin patients hälsotillstånd och jobbar personcentrerat. Under patientmötet sker bland annat en omfattande rörelseanalys, neurologisk, ortopedisk och systemisk undersökning samt muskulär palpation. Behandlingen är manuell och är anpassad efter individens behov. Utöver att Osteopaten jobbar med händerna kan den även ge råd kring livsstilsåtgärder som träning, ergonomi, sömn, stressreducering.
Osteopat en skyddad yrkestitel i många länder i världen. I Europa har bland annat Finland, Norge, Danmark, Island samt Schweiz legitmation och i Sverige så pågår fortfarande processen.
Hur går en behandling till
En behandling hos en Osteopat börjar med att man gör en grundlig undersökning/utvärdering av besvärsproblematiken samt patientens medicinska historia, där du kommer att få berätta om dina besvär. Därefter utförs relevanta ortopediska och manuella rörelsetester för dina besvär.
När undersökningen är klar kommer behandlingen att bestå utav manuella tekniker. En Osteopat kan använda olika manuella tekniker under en behandling, beroende på dina individuella behov och tillstånd. Exempel på manuella tekniker som en osteopat kan utföra inkluderar:
- Manipulationer: En Osteopat kan använda snabba, korta och precisa rörelser för att manipulera leder för att lindra smärta och öka rörligheten, denna teknik kan ibland skapa ett ”knakande” ljud.
- Mobilisering/artikulering: Det går även att behandla en led genom att använda mjukare och större rörelser för att gradvis öka rörligheten i leden samt närliggande vävnader.
- Massage: Osteopater använder även olika massagegrepp för att minska smärta, lindra spänningar och öka cirkulationen i närliggande vävnader.
- Töjning/sträckningar: Osteopaten kan använda en rad olika tekniker töjning/sträckningstekniker för att förbättra rörlighet och flexibiliteten i muskel/led.
- Triggerpunktsbehandling: Det är även vanligt att osteopaten använder pressur vilket innebär att man trycker på ömma punkter i muskler för att minska smärta och främja mikrocirkulationen.
Samtliga av dessa tekniker syftar åt att lindra smärta och förbättra kroppens funktion som rörlighet, flexibilitet och främja kroppens egna självläkande förmåga.
De fem Osteopatiska modellerna
Inom Osteopati pratar man om olika förhållningssätt och modeller som man baserar sin behandling på och de är följande:
- Den biomekaniska modellen där hänsyn tas till kroppens funktion, balans, hållning och belastning.
- Den respiratoriska och cirkulatoriska modellen där man tar hänsyn till kroppens sätt att transportera syre och näring till alla vävnader men även bortförsel av slaggprodukter.
- Den neurologiska modellen som tar hänsyn till sensorisk aktivitet i diverse receptorer i det perifiera nervsystemet och även det centrala nervsystemet och hur detta kan påverka smärta.
- Den biopsykosociala modellen som tar hänsyn till hur vår miljö och sociala samvaro kan påverka en individs hälsotillstånd.
- Den bioenergetiska modellen som tar hänsyn till kroppens förmåga att bibehålla en balans kring uppbyggnad och nedbrytnad i energiproduktion, förbrukning och näringsupptag.
Dessa modeller används ofta i kombination utefter det som är mest lämpligt för patienten.
