Knäsmärta

Knäsmärta är vanligt förekommande både bland äldre och yngre. Det kan sträcka sig från ett besvär som enbart dyker upp vid träning eller idrottsrelaterad aktivitet eller påverka din funktion i vardagen. I denna artikel ska vi gå igenom knäledens anatomi och funktion och därefter se vad som kan göra ont i en knät. Om du enbart vill se vad som kan göra ont i ett knä så kan du skippa biten om anatomin.

 

Knäledens anatomi

anatomiskt knä
anatomiskt knä med muskler och ligament

Här ovanför ser du en knäled först utan muskler och de flesta ledband och sedan en med. Bilderna är tagna ifrån Complete anatomy.

Knäleden eller Articulatio Genu som det heter på latin är en modifierad gångjärnsled mellan lårbenet (femur) och skenbenet (tibia) och är kroppens största led.

Gångjärnsleder kan generellt sett enbart sträckas och böjas men i knäledens fall så tillåter den även lite inåt och utåtrotation vid ett böjt läge. Några viktiga element i knäleden är det man kallar för menisker, detta är fibrösa broskstrukturer som man kan se på bilden till vänster. Meniskerna hjälper bland annat till att öka stabiliteten i knäleden och fungerar även som stötabsorberare av kraft. Utöver menisker har vi även en rad ledband eller ligament som man kallar det för som hjälper till att stabilisera leden. Några av de vanligaste man brukar prata om är bakre och främre korsband. Varför dem kallas för korsband är för att dem korsar varandra som ett X eller ett kors.

Det främre korsbandet kan man se på bilden till vänster. Utöver korsband har vi även sidoligament eller kollateral ligament och vi har ett på insidan av knät som kallas för det medialia kollateral ligamentet och ett på utsidan som kallas för det laterala.

Utöver ligament så har vi även en rad olika muskler som korsar knäleden som både påverkar dess funktion i form av stabilitet men också skapar rörelse i leden. Vi kommer att ta upp de största musklerna här och dess funktion.

M.Quadriceps eller den fyrhövdade lårmuskeln, denna muskel som namnet tyder har fyra stycken muskelhuvuden som sedan går ihop till en sena och fäster in på skenbenet. Det som är intressant med quadriceps muskeln är att senan omsluter knäskålen och är den muskeln som ansvarar för att sträcka på benet. Man kan se dess sena på bilden till höger.

Hamstrings eller baksida lår som man brukar säga på svenska består faktiskt utav 3 muskler, vi har dels biceps femoris, biceps innebär att den har två stycken huvuden likt den biceps brachii man har i armen. Men även M. Semitendinosus och M.Semimembranosus. Dessa muskler tillsammans ger dels stabilitet men ansvarar också för att böja på leden.

Utöver menisker, ledband, senor, muskler så finns det även något som kallas för slemsäck eller bursa. Detta är små vätskefyllda påsar vars uppgift är att vara som en kudde mellan muskler, ligament och ben vilket gör att dessa strukturer kan glida friktionsfritt över eller mellan varandra.

Knäsmärta

Så vad kan göra ont i ett knä?

knäsmärta

Som vi gick igenom ovan så finns det många strukturer i knät som kan bidra till smärta. Det man ska först fundera på är hur symtomen uppkom, och det är bra att ställa sig dessa frågor:

Kom det plötsligt eller i samband med ett fall eller slag mot knät?

I samband med debuten uppstod det en rodnad/svullnad?

Kommer symtomen enbart vid vissa aktiviter?

Kan man svara på dessa frågor så kan man utesluta ganska snabbt olika tillstånd, exempelvis det är inte vanligt att få en korsbandsskada om man inte har blivit utsatt för någon typ av trauma. Liknande om besvären enbart dyker upp vid viss aktivitet som vid löpning då handlar det snarare om en överbelastning en att något är sönder.

Exempel på vanliga tillstånd som kan leda till knäsmärta

Löparknä eller iliotibialbandssyndrom, har fått sitt namn utifrån att det är löpare som får denna typ av knäsmärta. Besvären tror man uppstår på grund utav en överbelastning i senan som kalls för IT-bandet eller tractus iliotibialis på latin. Senan överför kraft från musklerna M.gluteus maximus (stora sätesmuskeln) och M.Tensor fascia latae. Symtomen vid löparknä är:

  • Smärta eller knäppande ljud från utsida knä
  • Smärtan uppkommer efter en stunds ansträngning som löpning eller liknande

Den vanligaste orsaken till att man utvecklar löparknä är för att man har ökat sin belastning snabbare än vad kroppen hinner återhämta sig. En av de viktigaste sakerna man behöver göra när man har löparknä är att minska på aktiviteten som provocerar symtomen. Men en del upplever även förbättring med hjälp av att stretching, foam roalling och osteopati.

Hopparknä eller patellatendinopati är likt andra tendinopatier i kroppen och innebär egentligen smärta i den fyrhövdade lårmuskelns sena. Varför det kallas för hopparknä är för att många som drabbas av detta är involverade i sporter med mycket hopp som basket eller volleyboll. Vanliga symtom är:

  • Smärta vid belastning av den fyrhövdade lårmuskeln exempelvis gå ner för trappor eller hopp
  • Smärta vid töjning av framsida lår
  • Smärta vid tryck mot infästningen av den fyrhövdade lårmuskeln på skenbenet
  • Smärta i början av aktivitet som blir bättre när man är varm

Tendinopati uppstår framför allt på grund av överanvändning antingen i form av ökad belastning på senan men även  minskad återhämtning. Att du har ont i en sena behöver inte betyda att den är "trasig" eller skadad, utan snarare att den inte tål den aktuella belastningen du utsätter den för. Sensmärta tar i allmänhet längre tid att försvinna än andra typer av smärta och en av anledningarna är att senorna har sämre blodflöde än till exempel muskler och därmed återhämtar sig långsammare.

Patellofemoralt smärtsyndrom (PFFS) är en diagnos som beskriver smärta på eller under knäskålen. Det är den mest vanliga formen av smärta på framsida knät. Vanliga symtom vid PFFS är:

  • Smärta på eller under knäskålen
  • Smärtan ökar vid belastning speciellt med böjda ben
  • Smärta vid tryck mot knäskålen
  • Smärta när man har böjda ben

I början kan det vara bra att avlasta knät från aktiviteter som provocerar smärtan, men det bästa sättet att bli av med besvären är rehabiliterande övningar och i många fall kan även osteopati hjälpa till att snabba på processen.

Artros likt övriga leder i kroppen kan även knäleden drabbas av artros. Likt övriga delar av kroppen uppkommer artros på grund utav obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket. Man vet inte exakt varför man får artros men man har sett att den utvecklar sig ju äldre man blir och detta handlar troligtvis om att ju äldre man är desto större tid har sjukdomen hunnit utveckla sig. Några riskfaktorer för att utveckla artros är tidigare ledskada, övervikt, kvinnligt kön. Det som är viktigt att veta att röntgen bilder inte kan visa på eller förklara varför man har ont och det är inte möjligt heller att förklara symtomen i relation till graden av degeneration. Studier har visat att omkring 30% i 40 års ålder har påvisat tecken på knäledsartros men är helt asymptomatiska dvs de har inga symtom.

Symtom vid knäledsartros är:

  • Morgonstelhet och svullnad
  • Smärta vid exempelvis gång
  • Smärta i början av rörelser efter att ha varit inaktiv länge
  • Svullnad och rodnad

Vanligaste är att man behandlar artros konservativt med rehabiliterande träning och artros skola. Det är viktigt att veta att träning och rörelse är otroligt viktigt att  för att lindra symtomen och stärka upp muskulaturen kring knät. Utöver rehabiliterande övningar kan även osteopati och massage hjälpa till att minska smärtan och öka funktion.

Bursit eller slemsäcksinflammation är när en slemsäck blir inflammerad eller irriterad. Man kan få bursit på olika ställen i kroppen men vanligast är knän, axlar och armbågar. Symtomen som är vanliga vid bursit är:

  • Svullnad samt rodnad i eller runt en led
  • Smärta vid tryck mot svullnaden
  • Smärta vid ansträngning av leden eller ovanliggande muskel

Beroende på varför man har fått en slemsäck så är det viktigt att försöka minska på belastningen exempelvis om långvarigt tryck är orsaken. Vid överbelastning bör man minska på den aktivitet som skapade besvären men man ska ändå försöka fortsätta röra på leden. Vid många fall så räcker ett rehabiliteringsprogram långt, men i vissa fall kan man ta en kortisonspruta för att dämpa inflammationen och smärtan.

Traumatiska skador är också vanligt förekommande i knät i idrotts och träningssamanhang. Vanliga skador som kan uppstå är rupturer eller bristningar i ledband som exempelvis korsbandet eller meniskskador. Om man har varit utsatt för trauma är det viktigt att man får en korrekt undersökning för att utesluta strukturella skador. Sök hjälp med undersökning hos din närmsta Osteopat, Fysioteraput eller läkarmottagning.

Har du besvär med knäsmärta och vill få hjälp med behandling och utredning?

Då är du varmt välkommen att boka en tid hos mig på Sooh AB

Denna artikel är skriven av Simon Petersen grundare av Sooh AB. Simon Petersen är Osteopat, diplomerad Massör, Personlig Tränare samt diplomerad hälsocoach.

bild på mig med grön bakgrund
Referenser
  1. Bunt, C.W., Jonas, C.E. and Chang, J.G. (2018). Knee Pain in Adults and Adolescents: The Initial Evaluation. American Family Physician, [online] 98(9), pp.576–585. Available at: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30325638/.
  2. Culvenor, A.G., Øiestad, B.E., Hart, H.F., Stefanik, J.J., Guermazi, A. and Crossley, K.M. (2018). Prevalence of knee osteoarthritis features on magnetic resonance imaging in asymptomatic uninjured adults: a systematic review and meta-analysis. British Journal of Sports Medicine, 53(20), pp.1268–1278. doi:https://doi.org/10.1136/bjsports-2018-099257.
  3. Figueroa, D., Figueroa, F. and Calvo, R. (2016). Patellar Tendinopathy. Journal of the American Academy of Orthopaedic Surgeons, [online] 24(12), pp.e184–e192. doi:https://doi.org/10.5435/jaaos-d-15-00703.
  4. Gupton, M. and Terreberry, R.R. (2018). Anatomy, Bony Pelvis and Lower Limb, Knee. [online] Nih.gov. Available at: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK500017/.
  5. Hutchinson, L.A., Lichtwark, G.A., Willy, R.W. and Kelly, L.A. (2022). The Iliotibial Band: A Complex Structure with Versatile Functions. Sports Medicine, 52(5), pp.995–1008. doi:https://doi.org/10.1007/s40279-021-01634-3.
  6. Lim, W.B. and Al-Dadah, O. (2022). Conservative treatment of knee osteoarthritis: A review of the literature. World Journal of Orthopedics, [online] 13(3), pp.212–229. doi:https://doi.org/10.5312/wjo.v13.i3.212.
Rulla till toppen